Jessicas perspektiv

Jag såg att Justin var nervös där han stod bredvid Jasmine, och han tittade mycket mot oss.
När vi kom fram till honom och Jasmine vågade jag inte titta på Justin först, men jag kände hur hans blick brände på mig så jag tittade upp. Då mötte jag hans blick, den såg sårad ut men samtidigt såg jag ett litet leende i hans ansikte och ögon.
- Jessica och Lila, vad gör ni här? frågade Jasmine och granskade mig.
- Jo, eh... vi har en fråga till er, eller ja till Justin, sa jag nervöst.
- Aha, sa Justin bara och tittade från mig till Jasmine.
- Jo, alltså jag ska ju följa med på turnén... hann jag börja innan Justin avbröt mig.
- Du har ångrat dig, eller hur? sa han och jag såg hur han blev ledsen.
- Nej, det har jag inte. Men turnén är ju så länge och vi tänkte fråga om Lila kunde följa med också. För jag kommer sakna henne så mycket, och hon mig, sa jag och tittade bedjande på Justin.

Justins perspektiv

Wow, det var inte direkt vad jag hade tänkt mig. Här har hon stått och skrikit och varit sur på mig för mindre än ungefär fem minuter sedan, och nu vill hon att jag ska ha med hennes kompis på turnén också.
- Jessica, får jag bara fråga en liten sak först? sa jag lugnt.
- Okej, sa hon lite osäkert.
- HUR I HELVETE TROR DU ATT JAG SKULLE GÖRA MINSTA LILLA FÖR DIG SOM DU HÅLLER PÅ OCH ÄR SUR PÅ MIG?! skrek jag lite halvhögt, så att inte alla skulle höra men så att hon skulle förstå att jag var sur.
- Eh, men alltså... förlåt för allt det där, jag har som en viss stil om man säger så, sa hon och tittade ner.
- Aha, du har en viss stil. På så vis, sa jag sarkastiskt.
- Snälla Justin, kan du inte fråga ditt crew i alla fall? bad hon och tittade på mig. Den blicken hon tittade på mig, ojoj vad jag gillar henne. Fast jag är fortfarande sårad och sur över hur hon beter sig.
Jag suckade.
- Jaja, jag kan väl fråga då, sa jag och tittade på Jessica. Hennes ansikte blev till ett ända stort leende.
- Tack Justin! sa hon och kramade om mig. Jag blev alldeles varm i hela kroppen och kramade tillbaka. Jag hade samma känsla som när vi dansande.
Jag såg Jasmine, men hon såg inte så glad ut. Hon hade ett litet leende i ansiktet men det var något annat som gjorde att leendet såg fake ut - avundsjuka.

---

Kommentera vad du tyckte! :)

Inte så långt inlägg, men det är ju ett tidsinställt inlägg. Klockan är sent nu, så jag måste sova för att orka gå upp imorgon.
En fråga till er: Ni kanske inte förstår hur jag menare... men i alla fall. Ni kanske vet många bloggar där dom tar den sista delen av förra delen, och sätter den högst upp så man lättare kommer ihåg vad som just hänt? Förstår ni vad jag menar? Tycker ni att jag också borde börja ha så? Skriv gärna ner din åsikt i en kommentar och låt mig veta vad du tycker :)

Jag visste inte vad jag skulle göra, fast det var nog bäst om jag satt kvar bara.
Efter tiden som kändes som evigheter - åter igen - så släppte han mig och vände sig mot publiken.
- Jasmine, kan du komma upp hit?
Under tiden Jasmine tog sig upp på scenen hann massor med tankar fara runt i  huvudet på mig, fast ingen av tankarna hade svar. Jasmine tittade på mig och log innan Justin fortsatte prata igen.
- Jessica, nu ska du få en present från mig och Jasmine, sa Justin och tittade på Jasmine och sen på mig. Jag nickade bara lite och gav Jasmine en blick. Hon log bara till svar.
Typiskt att hon inte kan ge mig en ända ledtråd om det är en bra eller dålig sak. Fast att hon ler betyder mest troligt att det är en bra sak - men eftersom hon är med Justin så skulle hon nog le även fast det dom tänkte ge mig var en bomb. Hon blir sådan när hon är med Justin, antagligen för att hon gillar honom.
Jag satt i min egen värld och tänkte när Justin började säga mitt namn:
- Jessica, Jessica. Hallå? sa han och viftade med sin hand framför mitt ansikte. Så, då hade jag gjort bort mig rejält. Här står Justin och Jasmine och ska ge mig en present och då sitter jag i min egen värld så att jag inte märker vad som händer runt om mig.
- Ja, sa jag och låtsades som att allt var som vanligt.
- Du var lite borta, sa Justin och skrattade lite lätt. Jag kände att mina kinder blev varma, och dom bytte antagligen färg till röda. Jag sa inget, men nickade lite.
- Jo, våran present till dig är en ganska stor sak, eller alltså... jag vet inte hur jag ska säga det. Men i alla fall, jag och Jasmine har bestämt det här för ett tag sen, och vi hoppas att du kommer gilla presenten, sa Justin och efter det så räckte han över micken till Jasmine. Jasmine tittade på Justin, som bara log och nickade.
- Jo, Jessica jag vet ju att du inte vill att jag ska åka med Justin på hans turné, men jag måste ju. Så om du vill så får du följa med på turnén. Vi har pratat med Justins crew, och dom gick med på det efter några diskussioner. Så Jessica, vill du följa med på turnén?
Wow, det här hade jag inte riktigt tänkt mig. Klart jag vill följa med så jag slipper vara ifrån Jasmine så länge, men Justin ska ju med... Ska jag göra det? Kommer jag klara av att vara med Justin varje dag? Eller kommer jag klara mig utan Jasmine om jag inte följer med?
Jag tittade på Jasmine och Justin som båda såg nevösa ut...

---

Så, nu fick ni ett kort kapitel. Men jag är fortfarande inte frisk, mår faktiskt lite sämre än förut, fast ändå bättre.
Tack för att ni håller ut, jag ska försöka uppdatera i veckan då jag har sportlov - om jag mår bättre :)
Kommentera! :)

Det kändes som evigheter att ta sig fram till scenen, fast egentligen tog det bara några sekunder. Nu var allas blickar vända mot mig.
Direkt jag kom fram till scenen gick Justin fram till kanten och sträckte ut handen. Han tittade på mig, men jag vände bort blicken. Jag tog sakta tag i hans hand, och han drog upp mig på scenen.
Shit, vad många det var här!
- Justin, jag kommer aldrig klara av att vara här ute. Du anar inte hur mycket scenskräck jag har.
- Ta det lugnt, jag är ju här, sa han och log mot mig.
- Haha, jag kommer svimma.
- Du klarar det, sa han och började sen prata i micken igen.
- Så, nu är Jessica här. Jo det är så att jag ville sjunga för dig Jessica.
Jag nickade bara lite som svar. Sjunga vad? Happy Birthday?
- Och sen är det så att jag inte vet vad jag ska sjunga för dig, sa Justin och tittade ut över publiken. Jag hörde hur dom började ropa olika låtar. Det jag hörde mest var ”OLLG”, vad nu det är för låt?
Justin log.
- Då blir det One Less Lonley Girl då, sa han och tittade mot bandet som nickade till svars. Jaha, det var den låten, den har ju Jasmine tjatat om så mycket - men aldrig har hon nämnt förkortningen OLLG.
Musiken började och Justin ledde mig till en stol som ställts in på scenen. Jag satte mig försiktigt på stolen, medan Justin började sjunga.
Han gick runt lite på scenen, och sen kom han fram till mig och tittade in i mina ögon. Han har faktiskt ganska fina ögon. Sen smekte han min kind - jag kände mig obekväm med det här men jag satt bara stilla och tittade in i hans ögon, för om jag hade dragit mig bort hade det bara blivit pinsamt. Han gick sen fram till scenkanten och gick runt på scenen igen. Men när låten gick mot sitt slut kom han tillbaka till mig och kramade om mig, och viskade ‘Happy Birthday, shawty’ i mitt öra.

---

Kort, I know, men jag mår inge bra :( Ska se om jag kanske kan uppdatera imorgon ;p

Selena Gomez, Miley Cyrus, Rihanna, Usher, Sean Kingston och Taylor Swift.
Jag bara stod och tittade, eller rättare sagt stirrade på dom.
- Så, du gillade överraskningen? frågade Justin som dykt upp bakom mig. Då kom jag på mig med att stå och stirra på dom.
- Hehe, ja, sa jag och tittade snabbt på Justin och sen på dom igen. Selena kom fram till mig.
- Visst är det du som är Jessica? frågade hon och log mot mig.
- Ja, sa jag och log försiktigt.
- Du och din syster är verkligen lika, sa Selena och tittade på Jasmine och sen på mig igen.
- Haha, ja det är många som säger det.
- Men du... Grattis! sa Selena och kramade om mig.
- Tack Selena.
Sen kom Miley, Taylor och Rihanna fram till mig och kramade om mig och grattade mig. Och efter dom kom Usher och Sean och sa grattis. Medan alla dom sa grattis hann flera från skolan komma, men dom gick bara in.

Festen var i full gång efter mindre än en timme. Dom hade höjt musiken till max, och en massa människor hade droppat in under den tiden. Dom flesta dansade och hade skoj, medan dom som inte dansade satt och pratade med varandra i sofforna. Det hade varit flera som uppträtt på scenen, fast mest av Justins kändiskompisar då. Just det, Justins kompis är här också, ni vet Ryan, Chaz, Christian och Caitlin. Jag hade pratat med dom ganska mycket under kvällen. Vi kom bra överens, speciellt jag och Caitlin. Vi hade även byt nummer.
Jag kastade en blick mot presentbordet och det var helt fullt, både stora och små presenter låg där. Hur skulle jag ens kunna få med mig allt hem? Och hur ska vi ta oss hem?
Mitt i mitt tänkande avbröt någon som började prata på scenen mig.
- Hej allihopa! Kul att alla ville komma på Jessicas födelsedagsfest, sa rösten på scenen i en mick. Jag vände mig om samtidigt som musiken sänktes. Såklart att det var Justin som stod på scenen, hur kunde jag inte förstå det?
- Jag hoppas att du Jessica och alla andra, har haft en underbar början på festen, fortsatte han. Jag suckade lite. Ja nog hade jag det, alla jag hade träffat hade varit väldigt snälla, och jag hade träffat många nya - både Justins kompisar, elever från min skola som jag aldrig pratat med och så det bäst, alla kändisar Justin bjudit. Jag log lite när jag tänkte på att han faktiskt bjudit hit kändisar så jag fick träffa dom.
- Och just det, Jessica skulle du kunna komma upp på scenen, sa Justin, och det var den meningen som avbröt mina tankar. Jag vände blicken mot scenen och såg Justin stå där mitt på scenen, och det såg ut som att han letade efter mig bland allt folk nedanför. Min blick mötte hans och han log stort mot mig, jag skakade bara lite på huvudet.
- Jo, kom igen Jessica. Kom nu!
Jag tittade snabbt runt omkring mig och såg att det var många som stod och tittade på mig. Nu måste jag ju gå upp på scenen för annars skulle det ju se helt sjukt ut. Jag började försiktigt gå mot scenen samtidigt som tusen tankar snurrade runt inuti mitt huvud.
Vad har han nu tänkt göra? Kommer jag klara av att gå upp på scenen? Kommer min scenskräck ta över? Tänk om jag skämmer ihjäl mig där ute på scenen.

---

Förlåt för dålig uppdatering, jag har varit sjuk i mer än en vecka. Och kapitelet är inte särsklit långt, men jag måste skynda mig att packa ihop alla saker jag ska ha hem och springa till bussen för annars kommer jag inte ta mig hem ;p Kommer nog mest troligt en till del idag, om jag inte har för mycket att ta igen i skolan efter att jag då varit borta från skolan sex dagar ;)

 

Huset där festen skulle vara var sjukt stort. Det var sagolikt stort, jag hade tänkt mig en liten fest i ett normal-stort hus. Sen fanns det en lång gång fram till huset, och bredvid den fanns det en trägård. I trädgården fanns det rosenbuskar, träd, blommor... ja allt, det fanns till och med en fontän. Det här hade jag aldrig tänkt mig.
- Snyggt?! frågade Jasmine och skrattade.
- Snyggt?! Haha, det är helt underbart... har han seriöst fixat en fest här? frågade jag henne och vände mig om mot henne.
- Det verkar som det, men kom nu, sa Jasmine och började dra mig mot huset, eller om jag kan kalla det hus vet jag inte. Vi gick under tystnad mot huset, jag tittade på allt som fanns där. Så fint allt var.
- Kommer du ihåg vad du har lovat? frågade Jasmine plötsligt.
- Haha, vad? frågade jag förvånat.
- Du ska vara snäll mot Justin, kommer du inte ihåg att du lovade det i morse?
- Just det, jag ska... eller i alla fall försöka, sa jag och log mot henne men började sen titta runt igen.
- Snälla, gör inget pinsamt heller... och om du gör något dumt så kommer det nog bara bli pinsamt för dig Jess, sa Jasmine och tittade på mig. Jag tittade inte ens på henne men jag visste att hon granskade allt jag gjorde för att se om jag verkligen skulle vara snäll mot Justin - eller i alla fall försöka då - eller om jag bara bluffade. Ja, jag skulle faktiskt försöka att vara snäll mot Justin, han har faktiskt fixat en födelsedagsfest för mig.
- Jag ska inte göra något pinsamt eller något dumt, jag lovar, sa jag och tittade på Jasmine. Hon tittade på mig, jag hade rätt!
- Bra, sa Jasmine samtidigt som vi kom fram till den enorma dörren.
- Så, ska vi knacka eller något eller ska vi bara gå in? frågade jag och tittade på Jasmine igen.
- Knacka och gå in, sa hon och skattade.
- Okej, sa jag och knackade och öppnade dörren sen. Jag tittade försiktigt in och blev åter igen chockad över hur fint det var. Han hade verkligen försöka fixa en bra fest för mig. Det var ballonger och sådana kalas och fest saker överallt, och på bord stod det flera skålar. Man hörde musik från högtalare och det fanns en scen där inne. Jag hade redan gått in i huset, men jag var fortfarande lika chockad över allt som fanns där.
- Så vad tycker ni? hördes en välbekant röst från andra sidan salen. Jag rycktes tillbaka till verkligheten och vände mig från hållet rösten kom ifrån. Det var Justin som stod där.
- Helt underbart, sa jag och log. Det är lika bra att redan börja vara snäll.
- Bra, sa han och kom emot oss. Jasmine började gå mot honom, och när hon kom fram till honom kramade dom om varandra. Jag gick fram till dom samtidigt som jag tittade runt i salen. Jag stannade en bit från dom. Justin kom fram till mig och gav mig en kram. Jag visste inte vad jag skulle göra, krama tillbaka eller inte? Det kändes så konstigt att krama honom. jag tittade på Jasmine och hon stod och skrattade lite smått, antagligen för att hon vet hur mycket jag verkligen inte gillar Justin. Allt det där hände på bara några sekunder, men jag bestämde mig i alla fall för att krama honom tillbaka. Jag kramade om honom lite lätt och sen släppte jag honom, och han mig. Han log stort mot mig.
- Grattis Jessica!
- Tack Justin.
Han vände sig mot Jasmine och gick fram till henne. Så, det här började i alla fall bra, jag hade inte varit dum mot honom än, jag trodde seriöst inte att jag skulle klara mig såhär länge ens. Nu är det bara några timmar kvar, så det har gått några minuter av några timmar. Det här kommer inte gå bra, men jag får göra mitt bästa.
Jag tittade bort mot Jasmine och Justin som gick iväg samtidigt som dom pratade, så vad ska jag göra då. Jag bestämde mig för att följa efter dom så jag inte blev ensam här, i det här totalt främmande huset.
Precis när jag kom fram till dom och ställde mig bredvid Jasmine, hörde jag hur Justin prata om hur Jasmine såg ut;
- Vad fin du är idag Jasmine.
- Tack, sa Jasmine och rodnade. Jag visste redan att Jasmine gillade Justin så det var ingen nyhet, alltså att hon skulle rodna.
- Du med Jess, sa Justin och log sen stort mot mig.
- Ehm, tack antar jag..., sa jag och tittade bort. Jag visste inte vad jag skulle säga eller göra, så det var det som kom ur min mun. Sen blev jag helt tyst, jag sa inget. Jag lyssnade mest på Jasmines och Justins prat. Jag gillade inte att vara med dom, dels för att jag inte gillar Justin och sen för att jag inte visste vad jag skulle säga.
- Men varför skulle vi komma så tidigt? frågade jag sen.
- Jag ville ju träffa er, sa Justin och log flirtigt mot mig.
- Ha, det var ju kul för dig, sa jag med en nästan hånfull röst. Jasmine puttade till mig lätt i sidan.
- Ehm, ja..., sa Justin, och jag märkte att han inte var lika självsäker som förut. Den här festen kommer jag aldrig klara av utan att vara dum mot Justin, speciellt inte nu som han flirtar med mig.

 

---

 

Så hur kommer det gå under festen, kommer hon lyckas vara snäll mot honom eller inte?

Kommentera och säg vad du tyckte! :)

Så fort jag fick chansen att gå tillbaka till mitt rum gjorde jag det. Jag började titta på kläderna jag fått av Jasmine. Det var en svart klänning och ett par guldfärgade pumps. Sen hade jag fått några smycken också, halsband, örhängen och några armband. Allt passade till varandra. Det skulle bli super snyggt när man hade på sig det. Jag drog snabbt på mig klänningen för att se hur den satt, och den satt perfekt. Den var tight, och den var inte för kort och inte för lång, alltså perfekt. Jag satte på min pumpsen. Dom var faktiskt riktigt sköna, dom skönaste pumpsen jag haft på mig tror jag till och med. När jag stod och granskade min spegelbild kom Jasmine in i mitt rum.
- Snyggt, sa hon och log mot mig. Jag tittade på henne i spegeln och vände mig sedan mot henne.
- Tack, och tack så hemskt mycket för kläderna, skorna och smyckena.
- Jess, du fyller år. Klart jag ska ge dig något riktigt snyggt, sa hon och log mot mig igen.
Jag log tillbaka.
- Du är verkligen bäst.
- Förresten din nya ögonskugga skulle passa perfekt till det där, utbrast Jasmine och började gå mot mitt badrum.
- Ja, det tror jag. Tänk när jag inte kommer få träffa henne på flera månader.
- Jasmine, jag kommer sakna dig så himla mycket när du kommer vara borta, sa jag till henne när hon kom ut ur badrummet igen.
- Jag kommer sakna dig med Jessica, sa hon och kramade mig. jag kramade henne tillbaka.
- Men Jasmine vad ska du ha på dig då?
- Du får se, skrattade hon.

Resten av dagen var jag med Jasmine och hade kul. Vi måste ju ha så roligt som möjligt nu när hon snart ska bort och vi inte kommer träffas på sjukt länge. Vi badade i poolen på våran gård, for in till stan en liten stund och sen hade vi bara allmänt kul. Vi hann prata om det mesta idag, men nu var det dag att börja göra sig i ordning för festen. Jag tittade på klockan. Kvart i fem. Då har jag två timmar och en kvart på mig att göra mig i ordning inför festen. Jag såg faktiskt fram emot festen nu, inte för att Justin var där, utan för att jag skulle få vara med Jasmine ännu mer och ha roligt.
Jag hoppade in i duschen. Jag rakade benen, gjorde hårinpackning, och sen smorde jag in mig med en bodylotion.
Jag började sen sminka mig. Jag sminkade mig bara lite lätt, jag gillade den mer naturliga looken. Jag blåste och lockade håret i stora lockar.
När jag fixat allt med hår och smink gick jag ut till mitt rum och drog på mig min klänning och pumpsen, och gick in i badrummet och sprutade på lite parfym. Sen gick jag fram till min spegel i mitt rum och granskade noga spegelbilden.
- Vad fin du är gumman, hörde jag mamma säga. Jag vände mig om och såg henne stå i dörröppningen och le mot mig.
- Tack mamma, sa jag och log tillbaka mot henne.
- Du vet att vi åker snart va? frågade hon sen.
- Ja, tyvärr så ska ni det, sa jag och tittade ner i golvet.
- Gumman, vi kommer hem efter bara några veckor. Det låter som lång tid, men det kommer gå fort. Du kommer ju ha mormor och morfar vid din sida hela tiden, och alla dina kompisar kommer ju vara kvar här i Atlanta med dig, sa mamma och kom fram till mig och kramade om mig.
- Jo, så är det ju, sa jag tyst.
- Såja, gumman, det är ju inte första gången vi är bort, eller hur? sa mamma och kramade om mig lite hårdare.
”Det är just det, ni reser hela jävla tiden eller så sitter ni hemma och jobbar!” tänkte jag, men jag sa inget utan nickade bara lite.
- Jag kommer klara det här, sa jag och log lite svagt mot mamma.
- Det vet jag att du kommer. Men när ni kommer hem efter festen kommer vi redan ha åkt, sa mamma och tittade in i mina ögon.
- Du vet att jag och pappa älskar dig och Jasmine va? Något så otroligt mycket, sa hon.
- Vi älskar er också, men det hade varit så mycket lättare om ni hade varit hemma mer med oss, och inte jobbat så mycket, sa jag och tittade mot spegeln. I spegeln såg jag mig och mamma stå och krama varandra, det såg faktiskt riktigt... vad ska man säga, riktigt fint ut. Förstår ni hur jag menar, som en dotter och en mamma som kramar varandra,men blir bara glad av att se sådant. Förstår ni?
- Jag förstår det Jessica. Jag önskar att vi kunde det. Men nu måste du skynda dig, klockan är nästan sju nu, sa mamma lugnt och log.
- Tack för att du finns mamma.
Mamma svarade inte, hon log bara mot mig. Jag började gå ut ur mitt rum med mamma efter mig.
- Jasmine, är du klar? frågade jag när jag kom ner för trappan.
- Nästan, ropade hon från badrummet vi hade på undervåningen.
- Okej, men klockan är snart sju, ropade jag tillbaka.
Efter bara någon minut kom hon ut ur badrummet med en fin svart klänning och svarta pumps till, hon hade sminkat sig riktigt snyggt och lockat håret också.
- Gud vad vacker du är Jasmine, sa jag och log mot henne.
- Du också, sistah, skrattade hon och log mot mig sen.
Vi hörde någon som tutade utanför och mamma ropade från köket att det var limousinen som hade kommit. Alldeles efter kom mamma och pappa in i hallen och kom fram och kramade om oss.
- Vi ses om några veckor, vi älskar er! sa mamma och kramade oss ännu hårdare.
- Och ha det så kul på festen, och ta det lugnt nu, älskar er, la pappa till.
- Vi ska, hejdå älskar er, svarade Jasmine och gick mot dörren med sin handväska i handen. Jag tog min handväska och började gå mot dörren.
- Hejdå, älskar er, sa jag och gick sen ut genom dörren. Jag är van vid att dom ska bort, men jag kommer aldrig börja gilla det. Men jag vet att jag inte kan göra något åt det så det är bara att låta dom fara, och sen vänta tills dom kommer hem igen.

Jag och Jasmine gick ut och vi gick sen fram till limousinen som stod och väntade på oss vid vägen. Vi gick fram till den och en man öppnade dörren åt oss. Jag blev lite förvånad, men vad hade jag egentligen förväntat mig... det var en limousin och dom som kör limousiner brukar ju göra sånt. Vi klev in och satte oss.
- Herregud vad coolt! sa jag tyst till Jasmine.
- Haha, ja, fast det är ju inte första gången jag åker limo, viskade hon tillbaka.
- True, sa jag och skrattade.
Jag kände hur bilen började rulla, och den rullade i kanske tio minuter, sen stannade den. När den stannat så öppnades dörren efter bara en liten stund. Det var samma man som öppnat dörren för oss hemma hos oss. Jag log mo honom och klev sen ut, samma gjorde Jasmine.
Jag hade blivit helt galen över hur coolt och fint det var i limousinen, men nu... nu höll jag på att dö.

---

Så, nu fick ni en del, en ganska lång del också, bra va?
Tack för alla kommentarer, älskar dom ;)
Sprid gärna bloggen också!
Kommentera och säg vad du tyckte! :)

Jag åt upp frukosten och sen gick jag och Jasmine in till mammas och pappas rum, där dom stod och packade för fullt. Dom var så inne i packandet att dom inte ens märkte att vi kom in. Jasmine låtsades hosta lite, och då tittade mamma och pappa upp snabbt.
- Åh, hej. Har ni pratat om festen då? frågade mamma och fortsatte packa.
- Ja, svarade Jasmine glatt.
- Så jag gissar att ni ska gå, eftersom du låter så glad, sa mamma, fast hon hade fortfarande huvudet mot packningen.
- Ja, sa jag lite tyst.
- Så bra, men vi åker ju idag och det är minst två veckor tills vi kommer hem, och du Jasmine kommer ju följa med Justin på turnén, och du Jessica, hur ska du göra?
- Ehm, alltså jag vet inte..., sa jag och tittade på Jasmine. Hon log bara lite smått mot mig.
- Du får väl bo hos mormor och morfar medan vi är bort, okej?
- Jaja, sa jag och suckade. Jag gillar mormor och morfar jätte mycket, men tanken på att jag ska bli kvar här i Atlanta medan Jasmine reser omkring i världen och mamma och pappa också ska resa bort får mig inte på något vidare bra humör. Dom hade inte ens frågat mig vad jag ville. Hur jag ville ha det. Vars jag skulle bo. Det var det jag inte gillade med mamma och pappa, ibland blir dom bara så jobbiga. Så blir dom speciellt när något viktigt händer i deras jobb, som nu till exempel. Dom säger bara ”Vi kan bli befordrade och få bättre lön, och allt”. Men bryr dom sig ens i hur vi har det när dom för det mesta ät på jobbet och sen när dom kommer hem bara jobbar vidare med sina ”kontorsarbeten” som dom kallar det. Jag blir så less.
Men mormor och morfar förstår hur jag känner, och det gör även Jasmine. Jag kan prata om allt med dom, speciellt med Jasmine. Hon är min bästa vän, vi berättar allt till varandra. Och mormor, hon förstår sig på det mesta med mina problem, killproblem, kompisproblem och allt annat.
Ja, jag har haft det jobbig med killar. Från början blev jag utnyttjad för mitt utséende, och sen när Jasmine var med i Justins musikvideo till låten ”Baby” så blev allt bara värre. Det var där även kompisproblemen kom in i mitt liv. Alla tjejer ville vara med mig för att sen kunna träffa Jasmine och senare träffa Justin, jag blev utnyttjad. Och även killar gjorde så, eller ja det fanns ju fortfarande dom som utnyttjade mig för mitt utséende, fast många ville ha uppmärksamhet genom att umgås med mig.... eller egentligen med Jasmine, för dom flesta killar, och även kompisar, jag hade var oftast med Jasmine så fort vi var hemma hos mig, och om vi skulle någonstans lät det något sådant här ”Kan inte Jasmine följa med?” eller ”Snälla, snälla, Jasmine kan väl följa med”. Jag blev bara så trött på det. Men alla kompisar som jag hade förut var fortfarande mina vänner, eller ja nästan alla i alla fall. Det var en av mina kompisar, som även var en av mina närmsta vänner, som började vara med mig mer för att kunna vara med Jasmine och få uppmärksamhet av tidningar och sådant, för paparazzis finns det gott om runt henne.
När jag förstod att hon bara var med mig för att kunna komma närmare Jasmine så bad jag henne sluta med det, och jag slutade också att vara med henne. Hon började då sprida rykten om mig, men det var inga märkvärdiga rykten. Dom ”dog” snabbt ut, och när jag inte brydde mig så slutade hon med det. Hon började även vara med skolans bitchiga-gäng. Men vad kan jag göra åt det? Nä, just det inget... det var hon som började utnyttja mig. Men nu nog om mina gamla problem, nu återgår vi till nutiden och mina nutids problem.
Problem 1: Justin har fixat en fest till mig och jag måste gå på den, men jag vet inte hur jag ska klara av att vara snäll mot honom. - Och hörni jag är inte en elak människa, men jag gillar inte Justin för det var han som gjorde så att jag fick alla mina problem med kompisar, och även vissa killar. Jag kan ju inte bara skylla på honom, men det är mest hans fel, right?
Problem 2: Jag måste bo kvar här i Atlanta medan mamma och pappa far på sin jobbresa, och Jasmine följer med Justin på turné, världen över! - Nog skulle jag mer än gärna följa med, om det hade varit någon annan än Justins turné, för om jag skulle följa med så skulle jag behöva se honom varje dag.
Sen har jag ju lite problem med småsaker också, men dom är inte viktiga just nu. För nu måste jag verkligen tänka på festen och hur jag ska överleva här i Atlanta!

---

Det här kapitlet var väl inte sådär jätte roligt, och så, men jag ville bara få fram lite saker om Jessicas liv - hur det varit förut, hur det är och så.
Tack för alla fina kommentarer, jag blir verkligen jätteglad när jag läser dom <3
Kommentera! :)

- Är du helt seriös? frågade jag chockat och tittade på Jasmine, som bara satt och log mot mig.
- Ja, klart jag är, varför skulle jag inte vara det, svarade hon med ett leende och skrattade lite.
- Men är du inte riktigt klok?!
- Vadå?
- Jessica, vad har du fått? frågade mamma mitt i allt.
- Har du gått och sagt till Justin att jag fyller år så att han har fixat en present till mig?
- Ja, vadå då? sa Jasmine och tittade på mig.
- Vad är det för present han har fixat? frågade mamma, och jag märkte att hon verkligen ville veta.
- En fest för Jessica, sa Jasmine och log.
- Men det blir väl trevligt? frågade mamma och höjde ena ögonbrynet.
- Mamma, du vet hur mycket jag gillar Justin... ungefär såhär mycket, sa jag och visade med mina fingrar. Ja, mellanrummet mellan mina fingrar visade hur mycket jag gillade honom, och det mellanrummet var inte större än en millimeter, haha. Så då förstår ni att jag verkligen inte gillar honom.
Jag vände mig mot Jasmine och fortsatte:
- Tror du seriöst att jag kommer gå?
- Varför skulle du inte gå? Jessica han har fixat en fest till dig!
- Han är ju för fan en bäver! sa jag och suckade.
- Snälla Jessica, hur pinsamt skulle det inte bli för Justin om bara jag dyker upp utan dig, på en födelsedagsfest som är till dig?
- Åh, väldigt pinsamt.. sa jag och flinade.
- Ja, så du måste följa med.. snälla Jessica gör det för Justins skull, bad Jasmine.
- Nä, nu får ni klara er själv, förlåt men vi måste gå och packa det sista för resan. Men kom  sen när ni ha pratat klart om det här, sa mamma och kramade mig och lämnade sen rummet men pappa bakom sig.
Jag suckade.
- Snälla Jess, bad Jasmine.
- Men okej då, men det är inte för Justins skull... för jag skulle bra gärna villa att han fick det pinsamt om inte jag dök upp på festen, sa jag och skrattade.
- Haha, du är bra elak du, sa Jasmine och skrattade.
- Men du ska med va? frågade jag sen.
- Självklart, tror du jag missar min egen systers födelsedagsfest? frågade hon och kramade mig.
- Du är bäst! Men vad ska jag ha på mig? frågade jag henne sen.
- Vad tror du? Du är bra blond du, sa Jasmine och skrattade igen.
- Du jag är brunett..., sa jag och skrattade lite jag med.
- But not in the head!
- Tack, men seriöst vad ska jag ha på mig?
- Men din blonda unge! Kläderna jag gav dig såklart.
- Jaha, men du skulle ju ha sagt det då.
- Trodde du var smartare, sa Jasmine och flinade.
- Och jag trodde du var smart nog att förstå att jag inte är smart nog att förstå det... haha, sa jag och skrattade åt att det jag sa blev väldigt tjorvigt.
- Men du, nu får du berätta lite om festen... när det börjar, vem som kommer och allt sånt.
- Ja, den är ikväll, klockan sju ska vi vara där, fast festen börjar inte förrän mellan klockan åtta och halv nio. Och om jag ska vara ärlig så har jag inte en blekaste aning om vem som ska vara där, men Justin bad mig bjuda några av dina kompisar, så det gjorde jag, svarade Jasmine.
- Okej, men vars kommer festen vara då? frågade jag samtidigt som jag började äta av min frukost.
- Igen aning, men Justin sa att han skickar en limousin som kommer och hämtar oss, sa Jasmine och jag såg hur hon riktigt väntade på min reaktion.
- Skämtar du med mig?! skrek jag.
- Nej, jag är fullt seriös.
- Det här kommer kanske inte bli så dumt i alla fall... fast nog hade det varit bättre utan bävern, sa jag och flinade.
- Ahmen, ge dig nu, sa Jasmine och skrattade.
- Never.
- Men ikväll kan du väl i alla fall försöka vara snäll mot honom, han har faktiskt fixat en fest till dig, log Jasmine mot mig.
- Okej, jag kan försöka, sa jag och flinade.
- Snälla.
- Okej då, jag ska vara snäll.

---

Nå, vad tyckte ni?
Tror ni att hon kommer tycka om festen ändå?
Inte jätte bra då, men alltid något ;)
Och kom ihåg, det är bara en novell... jag menar inget dumt mer Bäver och allt sånt där, haha ;p
Kommentera, and tell me what you think :)

- Happy birthday to you..., hörde jag hur mamma, pappa och min syster sjöng påväg till mitt rum. Jag suckade. Bara någon sekund efter att jag vakant av deras röster så öppnades dörren till mitt rum. Jag öppnade sakta ögonen och blinkade några gånger för att kunna se dem. Där stod dom alla tre, mamma med en bricka med frukost, och Jasmine och pappa med några presenter var i famnen. Jag satte mig sakta upp i sängen medan mamma kom fram till sängen och satte ner brickan med frukost på bordet bredvid sängen. Jasmine och pappa la alla presenter på sängen vid mina fötter, sen började alla krama mig och säga grattis.
Jag suckade lite igen. Missta mig inte nu, jag älskar att fylla år och få frukost på sängen, dränkas av mysiga kramar av familjen, få presenter och allt som händer på en födelsedag.
Men just den här födelsedagen känns inte som vanliga födelsedagar.. mamma och pappa kommer åka bort och kommer vara borta ett bra tag och Jasmine kommer följa med Justin på turné. Och då tänker ni säkert ”Men du då?”. Jag förstod väl det.. men ska jag vara ärlig så vet jag inte vart jag ska vara. Hemma själv, hos mormor och morfar, nä jag har faktiskt ingen aning. Just det, det värsta är nog att dom åker idag och Jasmine åker om några dagar.
- Grattis Jessica! sa Jasmine och kramade mig igen.
Jag log lite mot henne.
- Här ta din frukost nu, sa mamma och log stort mot mig.
Jag log tillbaka och tittade på frukosten. Åh dom hade gjort min favoritfrukost - amerikanska pannkakor med jordgubbar och blåbär, fast jag gillar ju amerikanska pannkakor med det mesta som man äter till amerikanska pannkakor, haha. Sen hade dom fixat juice, och en massa annat gott.
Jag tog glaset med juice och började dricka lite.
- Öppna presenterna nu! sa Jasmine, och man såg hur hon riktigt längtade tills jag hade öppnat dom.
- Ta det lugnt, jag ska, sa jag och skrattade lite. Jag ställde tillbaka glaset med juice på brickan med frukost. Sen började jag öppna presenterna. Det var en massa kläder, skor och sånt, jag gillar verkligen mode, så det var ju inte så konstigt. Jag fick en iPhone 4 också.. ni skulle ha sett mig när jag såg den, haha herregud hur glad jag blev.
- Öppna min present nu!
Jag log mot Jasmine och öppnade presenten hon räckte till mig.
I den fanns det ett par pumps och en klänning och.. en lapp. Jag tittade på Jasmine med en förvånad blick, men hon tittade bara på lappen med en menande blick. Jag öppnade den.. jag fick en chock när jag såg vad det stod!

---

Ja vad stod det? :o
Så, här har ni första delen.. kanske inte världs bra men blir bättre sen. Och det var inte så lång heller för jag vill att ni säger om det är något jag bort ändra på i mitt skrivsätt eller något på bloggen ;)
Kommentera och säg vad du tyckte! :)

Novellen heter Sometimes love comes around, och den handlar om Jessica. Hon är 16 år, och hennes syster är Jasmine Villegas. Jasmine känner ju Justin Bieber, men det är inget som Jessica tycker särskilt mycket om eftersom hon verkligen inte gillar honom.
Men resten kommer ni kunna läsa i novellen.
Enjoy! :)

/julia <3